I skapelseberättelsen berättas det om att Gud skapar jorden från grunden på sex dagar. Han skapar vatten och land, ljus och mörker, växter, djur och människor. På den sjunde dagen vilar han. Hur kommer det sig? Var han trött, vår Gud?
När de tio budorden presenteras i bibeln talar man bland annat om sabbaten. En dag i veckan ska inget arbete utföras eftersom att Gud vilade efter att ha skapat (eller arbetat), och om Gud blir trött efter en arbetsvecka ja, då lär väl människan bli det också!
Men jag undrar om vilan i det här sammanhanget skulle kunna ses på ett annat sätt. Idag tänker vi på vila som ett sätt att ta igen sig efter veckan som har varit och en källa till återhämtning för att orka med den vecka som kommer. Vila är motsatsen till att göra något jobbigt. I skuggan av vilan faller arbetet som något som är av ondo. Vi ser på arbetet som besvärligt och dränerande. Så ser verkligheten ut för många också. I en tid där utmattningssyndrom nästan upplevs som det normala blir vilan extra viktig. Vi är tillgängliga på sociala medier, mail och telefon nästan hela tiden. Därtill är vi ständigt omgivna av ljud. I en av Tomas Sjödins böcker, ”ljudet av tystnad”, återger han en definition av tystnad som att i en kvart inte höra ett av människan skapat ljud.
När upplevde du det senast? Har du någonsin upplevt det?
Vila och återhämtning är viktigt. Men skapelseberättelsen får mig att undra om det verkligen är en vila för att förhindra utmattning som Gud ägnar sig åt och som vi sedan uppmanas att följa? Kanske.
Men vid närmare eftertanke: var utmattning särskilt vanligt på den tiden? Jag har svårt att tro det. Kanske kan det ha varit så att det inte var vila i bemärkelsen att återhämta sig efter ett hårt arbete som Gud ägnade sig åt, utan snarare att nöjt luta sig tillbaka och uppleva en tillfredsställelse med det han hade skapat. Kanske såg han på sin skapelse och bara njöt av den. En leende Gud som liksom nickar för sig själv och säger: ”Det här var gott. Det här gjorde jag bra. Så fint det är!”.
Kanske skulle vi kunna se på våra egna liv lite mer på det sättet. Att efter en arbetsvecka lägga oss ner och liksom vara nöjda med det vi åstadkommit. ”Den här veckan gjorde jag bra. Mitt arbete gör så att jag kan äta god mat och ha ett ombonat hem. Det är fint, jag har ett fint liv”. Själv tycker jag att det är fantastiskt skönt att få lägga sig i soffan och kanske slumra till en stund efter en löppass då kroppen jobbat på och är så där genomarbetad. Vilan är som skönast då. När arbetsveckan är slut kan vi liksom gona in oss i våra liv, njuta av det. Så när det nu har blivit helg, kanske kan du låta dig dra in några extra djupa andetag och njuta av att ditt arbete är utfört. Nu är det dags att bara få trivas med med tillvaron.
